Mitt Språk logotype
Skolverket logotype


Historia & fakta

Här lär du dig:

  • Kort om länder och språk
  • Hur jiddisch kom till Sverige
  • Om en shtetl, en småstad med en stor del judisk befolkning
  • Och om Ewa Mannelid som kom till Sverige efter Förintelsen

Länder och språk

Språket svenska heter shvedish på jiddisch.
Engelska heter english.
Italienska heter italjenish.
Tyska heter dajtsh och Tyskland heter Dajtshland.

  • Vad tror du följande språk heter på jiddisch: danska, polska, ryska, finska, japanska, hebreiska?


bok Övning

1. Kombinera flagga med rätt land.
2. Jämför dina svar med facit.

Min släkt och Majn mishpoche
מײַן משפּחה

Skriv svar på frågorna mit jiddische ojsies.

    1. Vosere shprachn ret Shmuels un Chanes zejde? Bobe?
    2. Vosere shprachn retstu?
    3. Vosere shprachn redn dajne eltern?

Be dina föräldrar om hjälp att hitta foton på mor- och farföräldrar. Förbered en liten presentation av varifrån de kommer och vilka språk de talar. Presentera dem på jiddisch.

Mönster: Do iz majn bobe. Zi kumt fun …. Zi ret …. eller Do iz majn bobe. Zi kumt fun…. Zi lebt nisht. Zi hot geret…. Do iz majn zejde…… om du vet var dina gammelmorföräldrar och gammelfarföräldrar kom ifrån, säger du:

Majn elterbobe ojf majn mames tsad …. Majn elterzejde ojf majn mames tsad…..

Majn elterbobe ojf majn tates tsad …. Majn elterzejde ojf majn tates tsad…..

Om ni har en stor karta på Europa i klassrummet, kan ni också sätta knappnålar med era jiddischnamn på de orter där era släktingar kommer ifrån.

Jiddischtalande flyktingar kom till Sverige

Isroel och Genia kom till Sverige efter andra världskriget, efter Förintelsen. Det var många judar som kom till Sverige som flyktingar då. De flesta talade jiddisch och de talade ofta jiddisch hemma med sina barn. Tyvärr fanns det ingen modersmålsundervisning på den tiden, så barnen fick inte lära sig läsa och skriva på jiddisch, som ni får göra nu.

Jiddisch karta
Vilnius (Vilne) ca 1930
Jiddisch karta
Wieluń (Vielun) 1939 då staden bombas av tyskarna


bok Övning

    1. Hitta städerna på Google Earth och se var städerna Vilnius och Vielun ligger och hur de ser ut idag.
    2. Ta reda på vilka andra länder de judiska flyktingarna kom ifrån och hitta dem på kartan.
    3. Ta reda på ungefär hur många judiska flyktingar som kom till Sverige under och efter Andra världskriget.
Användbara länkar:
SO-rummet
Föreningen Förintelsens Överlevande i Sverige
Wikipedia

bok Läsövning

Läs om Vilne på 1930-talet och svara på frågorna till texterna.


bok Extra läsning
En ask med fotografier.

Do iz a shmues tsvishn an ejnikl un a bobe
.דאָ איז אַ שמועס צװישן אַן אײניקל און אַ באָבע

1. Läs dialogen först på svenska.
2. Läs den sedan på jiddisch
3. Använd ordlistan om det finns ord du inte förstår.
4. Lyssna och läs samtidigt.


5. Läs dialogen parvis.

Shtetl

Mayer Kirshenblatt skriver: Purim var min favorithelg. Vi barn älskade att klä ut oss och se olika Pirem-shpil, Purim-spel. De mest populära handlade om Mordechai och Ester.


Flera av de judar som kom hit till Sverige efter andra världskriget 1945 och senare, kom ifrån Polen, som på jiddisch heter Pojln. Kanske är du, eller några av dina judiska kamrater, barnbarn eller barnbarnsbarn till någon som kom hit då.

I Polen bodde före andra världskriget 3,3 miljoner judar, och utgjorde en tiondel av Polens hela befolkning. Judarna hade bott där i över tusen år.

Om du lyssnar på Ewa Mannelid, som finns med i det här avsnittet, så hör du att hon kom från Polen. Där bodde hon i en shtetl, en småstad med en stor judisk befolkning. Alla judar i shteteln talade jiddisch och ofta kunde även icke-judarna lite jiddisch, eftersom de hörde det talas runt om.

I en shtetl hade judarna en stor gemenskap och allt som behövdes för ett judiskt liv fanns där.

Du kommer att få lära dig en hel del om livet i shteteln i de kommande avsnitten.

Bilden som du ser här och andra bilder i läromedlet, är målade av en man som heter Mayer Kirshenblatt, som flyttade till Kanada när han var sjutton år. Han började måla, när han var 73 år gammal, för att beskriva för sin familj, hur hans barndom i shteteln hade sett ut.

Läs mer om Shtetl här

Ewa berättar

Ewa
Det här är Ewa Mannelid född 1923, död 2009.
Hon kom också till Sverige efter Förintelsen.

Det här är hennes historia:

"Min jiddisch börjar i min shtetl Zgierz i Polen.

Jag håller väldigt mycket av språket jiddisch. De första orden i mitt liv, som jag hörde av min far och mor var på jiddisch. I vår familj, som i alla judiska familjer, talade barnen och de vuxna i shteteln jiddisch.

Min jiddisch är inte bara mitt modersmål, det är också mina tankar, mina känslor och mina dofter. Jag fick allt detta för länge sedan, innan jag kunde tala och gå. Jag minns känslan av sabbaten, när det brann ljus i alla fönster, alla barn med vita knästrumpor, smaken av chollent (sabbatsgryta) och gefilte fish (färsfylld fisk). Alla affärer var stängda, promenaden genom shteteln efter middagen.

Jag trodde och kände också att jag levde i ett judiskt land, och att alla människor var judar. Det var först när jag började i den allmänna skolan, som jag förstod att vi var ett folk bland andra folk.

Min stora tur var jiddisch. Under mycket kritiska tider, när jag blev fördriven från mitt bo, och kom till en annan värld, kunde jag göra mig förstådd i kretsen av släktingar och vänner, inte bara i Europa eller Amerika, utan också i Australien och i Afrika. När jag kom till Sverige hade jag också turen med jiddisch. Jag kunde tala med polacker, rumäner, ungrare och litauer.

Sångerna och diskussionerna och även skriken, ligger ännu djupt i mitt hjärta.

Jag skulle så gärna vilja att mina barn och mina barnbarn övertog mitt språk, mina känslor på jiddisch och min kultur."

    1. Lyssna på Ewas historia på jiddisch
    2. Ewa och Isroel talar olika dialekter av jiddisch. Ewa talade pojlish jiddisch och Isroel talar litvish jiddisch. Lyssna på Ewa igen och sedan i filmerna på Isroel. Hör du någon skillnad?